Vår tomte är inte katolik
I dagens pappersupplaga av DN finns en artikel om att det går att hyra en tomte. Man intervjuar en man som t o m har ett äkta tomteskägg.
I artikeln står det att tomten kommer av helgonet S:t Nicoluas. Det hade ju varit sant om vi bott i ett annat land.
Vi har länge haft tomtar i det här landet men det har varit gårdstomtar. En liten figur som med övernaturliga krafter som skyddade gården. Min pappa, som var bondson, berättade hur de ställde ut gröt på julen till tomten så att han inte skulle bli förgrymmad och dra olycka över gården.
Och så var det där med klapparna, vi tar det med en gång när vi ändå är här. Det var inte tomten som kom med dom. In på 1800-talet så delades de ut genom att man klappade på dörren och sprang därifrån. Var ju kanske inte så där kärvänliga klappar alltid. Mer ett vedträ med rim på.
Någon gång på 1800-talet så uppstod det i borgerliga kretsar en tradition att julbocken skulle dela ut presenter. Julbocken beskrivs i en visa av Alice Tegnér.
Julbocken är ju känd även i dessa dagar, i synnerhet den i Gävle. Det intressanta är att det är en riktigt gammal symbol. Det är ju Tors dragare så den kommer från en tid innan vi blivit kristna.
Så nu vet ni varför det heter julklapp, jultomte och julbock.
P.S.
Gävlebocken har två webbkameror och en egen blogg som kommenteras av folk från hela världen!
Ds.
I artikeln står det att tomten kommer av helgonet S:t Nicoluas. Det hade ju varit sant om vi bott i ett annat land.
Vi har länge haft tomtar i det här landet men det har varit gårdstomtar. En liten figur som med övernaturliga krafter som skyddade gården. Min pappa, som var bondson, berättade hur de ställde ut gröt på julen till tomten så att han inte skulle bli förgrymmad och dra olycka över gården.
Och så var det där med klapparna, vi tar det med en gång när vi ändå är här. Det var inte tomten som kom med dom. In på 1800-talet så delades de ut genom att man klappade på dörren och sprang därifrån. Var ju kanske inte så där kärvänliga klappar alltid. Mer ett vedträ med rim på.
Någon gång på 1800-talet så uppstod det i borgerliga kretsar en tradition att julbocken skulle dela ut presenter. Julbocken beskrivs i en visa av Alice Tegnér.
Julbocken är ju känd även i dessa dagar, i synnerhet den i Gävle. Det intressanta är att det är en riktigt gammal symbol. Det är ju Tors dragare så den kommer från en tid innan vi blivit kristna.
Så nu vet ni varför det heter julklapp, jultomte och julbock.
P.S.
Gävlebocken har två webbkameror och en egen blogg som kommenteras av folk från hela världen!
Ds.
Inte om bilindustrin - förändringsbenägenhet
Idag är snackisen på ekonominyheterna fordonsindustrin. DN har med rätta gett moteld mot de röster som hävdar att vi ska hoppa in som ägare. Med vi menar jag staten. Men det är ju våra pengar.
Men är bilindustrin i kris? Eller är det vissa märken som går dåligt? Är det rent av så att dessa märken kommer från en och samma kultur?
Har man det för enkelt är det lätt att slappna av, så är det bara. Har man stått neutral under ett par världskrig så har man ekonomin intakt och då kanske offentliga sektorn växer utan krav på resultat.
Har man förlorat ett världskrig och fått ett par städer bombade med massförstörelesvapen så ser man lite annorlunda på saken.
Toyota har jobbat fram ett koncept som kallas Lean. När de började en gång i tiden gjorde de vävstolar som stannade automatiskt så fort det blev fel. Nu gör de bilar enligt den principen och några till.
Toyotas bilar var urusla från början. Hur många Toyota från 80-talet finns det kvar? På den tiden var Volvo ett kvalitetsmärke och Toyota en lättrostad historia. Men Toyota jobbar med ständig förbättring som filosofi. Ständig förbättring innebär ständig förändring. Om något ska bli bättre så måste något förändras.
Idag kommer Volvo sist i Motormännens nybilsenkät med flest fel och Toyota hamnar bland de första.
Skulle vi i det läget skicka 50 miljarder kronor till Ford och med dessa pengar fattigare vända skutan? Eller kan vi komma på något bättre att använda pengarna till? Varför skulle staten vara någon speciellt bra ägare? Ibland kan våra myndigheter blixtra till och framstå som moderna men det finns en del problem med alla verksamheter som har ett alltför garanterat inflöde av pengar, statliga eller privata, spelar ingen roll.
Men är bilindustrin i kris? Eller är det vissa märken som går dåligt? Är det rent av så att dessa märken kommer från en och samma kultur?
Har man det för enkelt är det lätt att slappna av, så är det bara. Har man stått neutral under ett par världskrig så har man ekonomin intakt och då kanske offentliga sektorn växer utan krav på resultat.
Har man förlorat ett världskrig och fått ett par städer bombade med massförstörelesvapen så ser man lite annorlunda på saken.
Toyota har jobbat fram ett koncept som kallas Lean. När de började en gång i tiden gjorde de vävstolar som stannade automatiskt så fort det blev fel. Nu gör de bilar enligt den principen och några till.
Toyotas bilar var urusla från början. Hur många Toyota från 80-talet finns det kvar? På den tiden var Volvo ett kvalitetsmärke och Toyota en lättrostad historia. Men Toyota jobbar med ständig förbättring som filosofi. Ständig förbättring innebär ständig förändring. Om något ska bli bättre så måste något förändras.
Idag kommer Volvo sist i Motormännens nybilsenkät med flest fel och Toyota hamnar bland de första.
Skulle vi i det läget skicka 50 miljarder kronor till Ford och med dessa pengar fattigare vända skutan? Eller kan vi komma på något bättre att använda pengarna till? Varför skulle staten vara någon speciellt bra ägare? Ibland kan våra myndigheter blixtra till och framstå som moderna men det finns en del problem med alla verksamheter som har ett alltför garanterat inflöde av pengar, statliga eller privata, spelar ingen roll.
Accolade är utnämning
Det är glädjande att DN skriver om tjejbandet Accolade. Det är inget tjejband vilket som helst, de är från Saudiarabien. Att vara tjejband där betyder att man inte lämnar ut sin riktiga identitet. Ni kan tänka er resten.
Jag irriteras av att en journalist på DN dock har så otroligt dålig allmänbildning så att hon inte vet vad "accolade" betyder. Hon verkar inte ens tittat på målningen hon nämner. Så här skriver Sofia Ohlsson Djerf:
"Bandet döptes till Accolade efter att gitarristen Dina, som studerar konstvetenskap, såg tavlan The Accolade av Edmund Blair Leighton. Målningen föreställer en adelskvinna som utmanar en ung krigare med sitt svärd. "
Bild från Wikipedia:
Den som ser bilden och är det minsta allmänbildad förstår att krigaren blir dubbad till riddare, inte utmanad. Men bara för att strö på lite, här är definitionen i Wiktionary av ordet "accolade":
"A salutation marking the conferring of knighthood, consisting of an embrace or a kiss, and a slight blow on the shoulders with the flat of a sword."
OMFG.
Den av tjejerna som studerar konstvetenskap säger:
"- Jag tycker mycket om målningen. Den visar en kvinna som likställs med en man".
Ok, hoppas hon är felciterad. Det är bättre upp. Kvinnan på bilden är högre i rank, det är därför hon kan utnämna honom till riddare.
I allt annat är artikeln ytterst läsvärd. Det är så skönt att se hur människor gör uppror mot regeringar som försöker kontrollera deras tankar.
Edmund Leighton målade fotorealistiska och romantiska motiv hämtat från medeltiden och tidigt 1800-tal. Lyssna på titeln till en av hans tavlor: "Lay thy sweet hand in mine and trust in me". Mmmm, vi gamla hårdrockare är hopplöst romantiska, innerst inne.
Bild från commons.wikimedia.org:
Jag irriteras av att en journalist på DN dock har så otroligt dålig allmänbildning så att hon inte vet vad "accolade" betyder. Hon verkar inte ens tittat på målningen hon nämner. Så här skriver Sofia Ohlsson Djerf:
"Bandet döptes till Accolade efter att gitarristen Dina, som studerar konstvetenskap, såg tavlan The Accolade av Edmund Blair Leighton. Målningen föreställer en adelskvinna som utmanar en ung krigare med sitt svärd. "
Bild från Wikipedia:
Den som ser bilden och är det minsta allmänbildad förstår att krigaren blir dubbad till riddare, inte utmanad. Men bara för att strö på lite, här är definitionen i Wiktionary av ordet "accolade":
"A salutation marking the conferring of knighthood, consisting of an embrace or a kiss, and a slight blow on the shoulders with the flat of a sword."
OMFG.
Den av tjejerna som studerar konstvetenskap säger:
"- Jag tycker mycket om målningen. Den visar en kvinna som likställs med en man".
Ok, hoppas hon är felciterad. Det är bättre upp. Kvinnan på bilden är högre i rank, det är därför hon kan utnämna honom till riddare.
I allt annat är artikeln ytterst läsvärd. Det är så skönt att se hur människor gör uppror mot regeringar som försöker kontrollera deras tankar.
Edmund Leighton målade fotorealistiska och romantiska motiv hämtat från medeltiden och tidigt 1800-tal. Lyssna på titeln till en av hans tavlor: "Lay thy sweet hand in mine and trust in me". Mmmm, vi gamla hårdrockare är hopplöst romantiska, innerst inne.
Bild från commons.wikimedia.org:
